Var precis på en till herrgård. Lunch, kaffe, sol. Värsta sommarresidenset. De verkar finnas hur många som helst i Sverige. Nu var det här lite mer speciellt för att little baby Gustav Fröding föddes här. Lite trasslig uppväxt – far dog efter psykisk sjukdom och mor åkte in på mentalsjukhus. Men huset var ju fint, en klen tröst. Han återkom några gånger i vuxen ålder.
Entré.
Baksidan med spår av midsommar.
Poeten och författaren Gustav Fröding i ett praktfullt helskägg.
Vi avslutar med en dikt av herrn. Den är vald med tanke på att vi är på väg mot ett boende mitt i skogen utan varken el eller rinnande vatten. Den heter Belysningsfrågan
De tändes, de nya elektriska tankarne,
det lyste, det sken i varenda vrå
- då skreko de gamla eländiga dankarne:
"Det tar eld i var knut!
Släck ut! Släck ut!
Låt pusten blåsa och saxen gå!"
men skulle man sett något fräckare,
den heliga talgens gäckare,
elektriska lågor, stora och små,
sig läto ej släckas av talgljussläckare
men brunno ändå!
Tablå!
tisdag 23 juni 2009
blog comments powered by Disqus